Då var det dags att lära oss grundfakta om de 20 000 arter inom den stora familjen Rosaceae – nämligen rosor. Vi börjar med dess historia.
Persiens ”Paradis”: Rosens första högborg är Shiraz
Shiraz är en sydiransk stad berömd för sina poeter, vackra trädgårdar, och som ”staden med rosor och näktergalar”. Långt innan rosorna nådde Europa var de en central del av den persiska kulturen. Persien (nuvarande Iran) var den plats där man först började destillera rosenvatten och framställa rosolja.
Världens första exportvara: Redan på 800-talet skickade Persien tiotusentals flaskor rosenvatten som tribut till kalifen i Bagdad varje år.
Poesin och mystiken: För persiska poeter som Hafez och Rumi var rosen en symbol för den andliga kärleken. Det är härifrån vi får de första avancerade trädgårdarna, ”Paraidaiza” (som gett oss ordet paradis), där rosor planterades för sin doft snarare än bara nytta.
Medeltiden: Mellan kloster och krig
Efter Romarrikets fall överlevde kunskapen om rosor främst i klosterträdgårdar. Men det var två specifika händelser som satte rosen på den europeiska kartan igen:
Korsriddarna: När riddarna återvände från Mellanöstern under 1100- och 1200-talen hade de med sig nya arter, bland annat den berömda Damascenerrosen (Rosa damascena). Den blev snabbt en symbol för status och hälsa.
Rosornas krig (1455–1487): I England utkämpades en blodig tronstrid mellan ätterna York (med en vit ros) och Lancaster (med en röd ros). När kriget tog slut förenades de två symbolerna till ”Tudorrosen”, som än idag är Englands nationalblomma. Dock på senare år är det många som skriver att varken rosorna eller att det påstådda kriget har ägt rum och inte heller så blodigt som det påstods vara. Det var en konflikt mellan två släkter och de hade varsin ros i deras klenod.
Kejsarinnan Joséphine och ”Rosomanin”
Om det finns en person som förändrat rosornas historia mer än någon annan, så är det Napoleon Bonapartes fru, kejsarinnan Joséphine.
- Malmaison: I början av 1800-talet skapade hon en trädgård vid slottet Malmaison utanför Paris där hon ville samla alla världens kända rossorter (ca 250 stycken på den tiden).
- Vetenskapligt genombrott: Hon anställde botaniker för att systematiskt korsa rosor. Innan Joséphine lät man naturen sköta korsningarna; nu började människan aktivt skapa nya färger och former.
- Konstnärligt arv: Hon gav Pierre-Joseph Redouté i uppdrag att illustrera sina rosor, vilket resulterade i verket Les Roses – de mest berömda botaniska illustrationerna i historien.
4. Den viktorianska blomsterspråket: ”Floriografi”
Under 1800-talet blev rosor ett kodat språk. Eftersom det viktorianska samhället var mycket strikt gällande känslouttryck, använde man rosor för att skicka hemliga meddelanden:
- En röd ros: ”Jag älskar dig.”
- En gul ros: Kan betyda vänskap, men under en period även ”svartsjuka”.
- En ros utan törnen: ”Hopp vid första ögonkastet.”
1867: Gränsdragningen mellan ”Gammal” och ”Modern”
Inom botaniken finns ett magiskt år: 1867. Det var då man introducerade ’La France’, den första The-hybriden.
- Innan 1867 kallas rosor för ”Gammaldags buskrosor” (ofta starkt doftande, men blommar bara en gång).
- Efter 1867 kallas de ”Moderna rosor” (blommar hela sommaren, ofta med en mer skulptural knopp, men ibland med mindre doft).
