En resa i trädets inre

Hvilan utbildning

Frågor & svar

Vilka är de viktigaste inre delarna av ett träd?
Från mitten och utåt:

Märg och kärnved: Den centrala, döda delen som ger styrka och stabilitet.

Splintved: Den levande veden som transporterar vatten och mineraler från rötterna till bladen.

Kambium och innerbark (floem): Ett tunt, levande skikt som transporterar näring (socker) som produceras i bladen ner till resten av trädet.

Ytterbark: Det yttre, skyddande lagret, som fungerar som trädets ”hud”.
Splintveden är den yttre, ljusare delen av stammen som aktivt transporterar vatten och lagrar näring. Kärnveden är den centrala, mörkare kärnan av stammen, vars celler har dött. Kärnveden leder inte längre vatten, men är viktig för trädets strukturella stöd och är ofta mer motståndskraftig mot röta och insektsangrepp på grund av inlagrade hartser och extraktämnen.
Vatten och mineraler sugs upp av rötterna och transporteras upp genom splintveden (xylem) till bladen. Den sockerrika näringen som produceras genom fotosyntes i bladen transporteras sedan nedåt genom innerbarken (floem) till grenar, stam och rötter.
Barken fungerar som trädets primära skydd mot yttre hot. Den skyddar den levande vävnaden (kambium och innerbark) från insekts- och svampangrepp, brand och mekaniska skador.
Trädet växer i omkrets genom celldelning i kambiumskiktet. Kambiet producerar nya splintvedsceller inåt och nya innerbarksceller utåt varje år, vilket gör stammen tjockare. Längdtillväxt sker i knopparna på grenarna och i rötternas spetsar.
Ja, genom att räkna årsringarna i ett tvärsnitt eller med en tillväxtborr kan man uppskatta trädets exakta ålder.
En grundregel är att trä är starkast i fiberriktningen (längs med stammen), eftersom fibrerna i cellulosan är sammanbundna av ett starkt kemiskt lim som kallas lignin. Styrkan är betydligt lägre vinkelrätt mot fibrerna.
Xylem (ved) transporterar vatten uppåt, medan floem (innerbark/sildel) transporterar näring nedåt.
Sav är vätskan som transporteras i trädets ledningsvävnader. Det finns dels vattentransport uppåt (vårsav i xylemet), dels näringstransport nedåt (näringsrik sav i floemet).
Om håligheten är fylld med vatten kan den syrefattiga miljön hämma de vanliga rötsvamparna, vilket saktar ner nedbrytningen avsevärt.

a. Årsringar (tillväxtzoner)

  • De är ett visuellt bevis på trädets tillväxt under dess livstid, och varje ring representerar i de flesta tempererade klimat ett års tillväxt.
  • Årsringarna är ett resultat av hur trädets xylem (vedämne) produceras av kambiet (det levande tillväxtskiktet mellan bark och ved).
  • Du kan räkna antalet ringar för att bestämma trädets ålder.
  • En bred årsring indikerar ett år med goda växtförhållanden (mycket regn, sol och näring). En smal årsring indikerar ett år med stress (torka, insektsangrepp, kyla eller sjukdom).
  • Forskare kan se effekterna av torka, bränder, vulkanutbrott och även skogsavverkning i trädens tillväxtmönster.

Årsringar är alltså ett unikt historiskt arkiv inuti trädet.

b. Splint (veddel)

  • består av cellulosa – går näringen uppåt genom kärl eller trikider från rötterna
  • de yttersta ca 20st är levande ved,

c. Kärnved

  • Kärnved är den inre, döda delen av stammen.
  • Finns bara hos vissa trädsorter såsom Ek (Quercus), Tall (Pinus sylvestris), Lärk (Larix), Gran (Picea) och även Fruktträd (t.ex. körsbär och plommon).

d. Märgstrålar (vedstrålar)

  • kommer från mitten uti barken och ansvarar för andningen i stammen.
  • Under vintern lagras sockret i stammen.
  • Efter midsommar påbörjas lagringen.
  • Gasutbyte.
  • Stabilitet.

e. Ytterbark

  • skydd för alla typer av påverkan såsom olämplig temperatur, bakterier, svampar och mekaniska skador.
  • kan se väldigt olika ut på olika träd, tex bok har tunn och ömtålig bark och ek har tjock och skrovlig.
  • består av tre skikt;
    • barkhud – innersta lagret
    • barkkambium – mellanlagret
    • ytterbark som innehåller suberin

f. Silvävnad (Sildel/floem)

  • transport av vatten och näring till rötterna.
  • skadar man alltså barken, skadar man väldigt lätt sildelen och trädets näringsupptag.
  • Andra skador;
    • Ringbarkning
      Svälter trädets rötter så det inte kan skjuta upp fler rotskott (popplar, krikon mm.).
      Trädet fortsätter att dra vätska och salter ur roten, men kan inte försörja rötterna med socker.
      Fällning efter 1 år.
    • Vid skada/vandalism
      Om man har oturen framme och något djur har lyckats ringbarka trädet kan man sätta pinnar som sugrör mellan det översta och nedersta lagret så växer det upp ny bark och skyddar den bara platsen med ny bark.
      Vid skada på ett träd som inte är så stort kan man sätta plast runt och det ska endast sitta några veckor.

g. Kambium

  • sekundära tillväxten, bildar nytt floem och en ny årsring.
Ringbarkning