Det är mycket viktigt för en jordbrukare att rätt känna sin jord, veta vilka krav den ställer beträffande torrläggning, bearbetning och gödsling, vilka växter som trivs där osv. Man kan lämna in jordprov från ett fält till ett lantbrukskemiskt laboratorium. Där analyseras det och andelen av skilda korngrupper bestäms. Även mullhalten bestäms. Med ledning av analys resultaten kan man sedan sätta namn på jorden.
Analyserna görs i följande arbetsordning:
- Mullhalt
- Sorterad eller osorterad jord
- Lerhalt
- Dominerande korngrupp
- Eventuell annan korngrupp av betydelse
– Viktigaste att kornstorleken står sist
– Adjektiv används före kornstorleken t ex moig i moig sand
– Matjordar anges alltid mullhalten och sätts först i namnet
– Ska kunna utläsas ur namnet om det är en osorterad eller sorterad morän.
- Mullhalt. Mullen har mycket stor inverkan på mineraljordarnas egenskaper. En mullrik jord är varmare, håller fukt och näring bättre, är mer lätt brukad osv. I en lerjord förbättrar mull strukturen så att jorden blir mer lättbrukad. I en sandjord gynnas aggregatbildningen (sammanslutningen till större eller mindre klumpar) av en högre mullhalt och risken att sanden ska blåsa bort minskar. Mullhalten anges enligt tabellen. Har jorden vid analysen visat sig innehålla 5 % organisk substans kallas den måttligt mullhaltig, 9 % organisk substans betyder att jorden är mullrik osv. Benämningen på mullhalten står först i namnet på jordarten som man så småningom kommer fram till.
- Sorterad eller osorterad jord. Nästa steg i namnsättningen är att bedöma om jorden är sorterad eller osorterad. Den sorterade mineraljorden har färre antal korngrupper än den osorterade. Ofta är antalet begränsat till 3-4 medan de osorterade har 5-6. Ett bra kännetecken på en sorterad jord är att den nästan helt saknar sten och grus. En osorterad jord ska i namnsättningen ha ordet morän med. Det ska stå näst sist i namnet på jordarten som man så småningom kommer fram till.
- Lerhalt. Halten ler har stor betydelse för jordens egenskaper. Redan en mängd av endast 2-3 % förändrar en jords egenskaper så pass att det på verkar namnsättningen.
Om jorden innehåller 30 % lera benämns den mellanlera. Man stannar då i arbetsgången och någon ytterligare korngrupp nämns inte i namnet. Vid en så hög lerhalt som 30 % är det nämligen i stort sett bara denna grupp som bestämmer jordens egenskaper. Har man däremot kommit fram till att jorden innehåller 10 % ler kallas den lerig. Punkterna i tabellen anger att man måste gå vidare till punkt fyra i arbetsgången och ange den dominerande korngruppen. Ordet morän räknas inte i detta sammanhang.
- Dominerande korngrupp. Om jorden innehåller mindre än 2 5 % ler ska den dominerande korngruppen anges i namnet. Innehåller jorden mer än 2 5 % ler bryr man sig inte om de andra grupperna i namnsättningen.
- Eventuellt annan korngrupp av betydelse. Om jorden innehåller mindre än 2 % ler, och således är lerfri, anges även den korngrupp som det är näst mest av. Beteckningen för den sätts i så fall före den som betecknar den dominerande korngruppen.
(ur marken och växternas biologi av Karin Loqvist, Jörgen Sagvik och Ylva Setterby.)