1. Slimminge kyrka
Enligt en beskrivning från 1600-talet ha följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att den medeltida kyrkan revs 1807, med undantag för tornet. Ett nytt långhus med fullbrett kor adderades, delvis byggt med återvunnet material från den gamla kyrkan. Ritningarna för denna ombyggnad saknas och arkitekten är därmed okänd. Läs mer >>
Har länge varit kända för sina Hortensior. Visst är de vackra!
Har blivit eftersatt pga att de är för få anställda samt att de har både inne och utetjänst. Stefan som är min handledare har jobbat där i 20 år och är duktig på att visa mig hur man tar hand om gravarna.
Vi börjar med att skyffla runt alla kanter sedan skyfflar vi resten innanför buxbom häckarna. Jag märker att det är mer singel mot gången än vad det är där gravstenen är och Stefan berättar att vissa av de anställda gör så när de räfsar att de bara kan räfsa åt ett och samma håll. Så vi fick räfsa ut singeln och jämna till ovanför gravarna för att det ska se ordentligt ut. Vi räfsar också för att ta bort nerfallna löv, ogräs och svampar som inte ska vara där.
Även gången mellan gravplatserna samt tomrum mellan vissa gravplatser ska hållas rena. Nu är det även tid för att ta bort alla utplanterade sommarblommor såsom begonia och pelargoner. De kastas i komposten. Jag frågade varför de inte tog hand om de och planterade de på ett annat ställe för speciellt pelargoner som kommer åter nästkommande år om man bara klipper ner de och förvarar de svalt. Stefan berättar att de gjorde så förr att de sparade vissa utav de perenna växterna för att kunna sätta de på nya gravar men nu har de inte tid eller någon plats för de. Ibland sparas just kärleksörten för att kunna användas till att ta in i kyrkan eller sättas på andra gravar.
Så när man gör en gravplats fin under hösten då löven faller får man först räfsa undan löven som finns inom buxbom häckarna, ta bort maskrosorna och löv som kommit i häckarna. Därefter skyfflas det runt kanten på Häcken, och gravstenen eller gravstenarna eller ditsatta buskar/perenner. Alla sommarblommor dras upp. Sist räfsar man upp ogräset man skyfflat upp. Om det är för mycket singel mot gången tar man endel av det och lägger längre bak.
Det står små skyltar i hörnen på gravplatserna för att vi som städar ska veta vilka regler som gäller;
- Förverkad/återtagen/återlämnad – betyder att församlingen har tagit tillbaka gravrätten. Vi har letat anhörig och graven har blivit ovårdad i två år.
- Vårdas av kyrkorådet – dessa ska även randas när man är klar med skyffling och räfsning. Där betalar anhöriga för att kyrkorådet ska ta hand om graven.
- Vattning – Att kyrkvaktmästaren och de som jobbar där ser till att gravens växtligheter blir vattnade.
Det finns mycket annat att se på Slimminge kyrka förutom de vackra blommorna.
En askgravlund
Kyrkoalmanacka
Har de för att ha koll på vilka dagar som ska hållas i kyrkan med olika färger och prylar. Tur det för vem skulle komma ihåg allt det? Stefan berättade att var kyrka har sin egen regi och att de i Villie församling använde lila istället för svart vid begravningar.
2. Solberga Kyrka
Under 1700-talet utökades kyrkan med ett gravkapell för ätten Lewenhaupt. Vid tiden för uppförandet utgjorde inte Solberga en egen socken vilket gör det troligt att anta att kyrkan ursprungligen var patronatskyrka till närbelägna Torsjö gård. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I Solberga fattades beslut om det senare alternativet och ett förslag av arkitekt Peter Boisen daterat 16 januari 1864 antogs. För bygget, som inleddes året därpå, ansvarade byggmästare H.F. Möller från Ystad, och den 14 oktober 1866 kunde den nya helgedomen invigas av biskop Flensburg. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats och med återanvänd sten från den romanska kyrkan. Läs mer >>
Även om här också var att skyffla ogräs och rensa bort löven så fick jag här också lära mig att randa uppe vid kyrkan. Att man tar med randkrattan utåt från väggen och sedan kör med gräsklipparen runt själva gången.
3. Örsjö kyrka
Korets och absidens skalmurar av tuktad gråsten med inslag av kalksten uppfördes troligen under 1100-talets senare del, möjligen mot ett kvarstående långhus i trä. Det nuvarande långhuset murades i tegel och antas ha tillkommit under senromansk tid på 1200- eller 1300-talet. Läs mer >>
