Upptäck världen, odla din passion.
@2025 - All Rights Reserved.

Hantering och plantering

Hvilan utbildning

Frågor & svar

När är den bästa planteringstiden för de flesta växter?
För de flesta växter är hösten den bästa tiden för plantering. Ju senare desto bättre. Dock växter med ”köttiga” rötter som t ex Magnolian och gudaträd ska helst planteras under våren.
Man måste ha i sitt tänk när man planterar en växt att den ska stå kvar på samma ställe i flera år. Att växten behöver gott om plats för att kunna växa och må bra. De konsekvenser som blir är att trädet inte mår bra, utvecklas inte, kanske att du planterat den vid en uteplats för den var liten å söt men med åren har den vuxit sig så stor och skymmer utsikten eller växer in på grannens tomt.

För rötternas skull så att de lättare kan sprida sig och ta fäste.
I naturen finns inte organiskt material djupt nere i marken utan enbart i det övre matjordslagret (20 – 30 cm. Brukar ligga på ca 25 cm.)
Träd bör generellt planteras grunt, medan okulerade rosor planteras djupare för att skydda förädlingsstället (ympkonten) från kyla och uppmuntra egna rötter.

T ex Träd ska planteras så att den övre delen av rotklumpen är i nivå med eller något ovanför den omgivande markytan. Ofta rekommenderas 5–10 cm ovan mark, eftersom jorden kommer att sätta sig över tiden.

Och Okulerade (ympade) rosor planteras medvetet djupare än vad de stod i krukan eller som barrotade, vanligtvis så att förädlingsstället (den knöl där ädelsorten är fäst vid rotstocken) hamnar 8-10 cm under jordytan.

För att eliminera luftfickor runt rötterna och säkerställa att jorden packas ordentligt, vilket främjar god rotkontakt och etablering.
Konkurrens om resurser: Växterna konkurrerar om ljus, vatten och näringsämnen i jorden. De starkare eller snabbare växande arterna kan skugga eller överväxa de svagare, vilket hämmar deras tillväxt eller till och med dödar dem. Även hämmad utväxt vilket gör växterna glesare och inte fullt utvecklade.

Dålig luftcirkulation: När växterna står för tätt minskar luftflödet runt bladen. Detta skapar en fuktig mikromiljö som är idealisk för utveckling och spridning av svampsjukdomar och skadedjur.

Sjukdomar och skadedjur: Den fuktiga miljön i kombination med stressade växter gör dem mer mottagliga för infektioner som mögel, bladfläckar och rotröta. Skadedjur kan också lättare flytta sig mellan tätt placerade växter.
När man gräver upp ett träd förlorar det sin förankring i marken. En bra tumregel vid stöttning av nyplanterade träd är att låta trädet röra sig lite i vinden och att ta bort stödet efter cirka 2-3 år (eller när trädet har etablerat sig). Vid uppbindning så använd breda uppbindningsband av sadelgjord eller gummi för att förhindra skador på barken. Korsa banden mellan stören och stammen om det behövs för att undvika direktkontakt och skav. Placera uppbindningen så lågt som möjligt på stammen, under de nedersta grenarna, för att låta den övre delen av trädet röra sig fritt i vinden. Detta stimulerar rotutvecklingen. Kontrollera regelbundet så att banden inte sitter för hårt och stryper trädet när det växer. Kontrollera och justera dem varje år. Använd rätt antal stolpar, beroende på trädets storlek och hur blåsigt det är på platsen kan en, två eller tre stolpar användas.
Att ge växten omedelbar tillgång till vatten. Växter behöver vatten för vitala funktioner som fotosyntes, näringstransport och för att upprätthålla celltrycket (så att de inte slokar). Nyplanterade växter har ännu inte etablerat ett fullgott rotsystem för att själva söka och ta upp tillräckligt med vatten från den omgivande jorden.

Att skapa god kontakt mellan rötterna och jorden. När man vattnar ordentligt sjunker jorden samman runt rötterna, vilket minskar luftfickor i planteringsgropen. Detta säkerställer att rötterna får optimal kontakt med jorden, vilket är avgörande för att de effektivt ska kunna suga upp vatten och näringsämnen och etablera sig på sin nya plats.
I Gräsytor (maskiner)
Skador: Barkskador på stammen orsakade av gräsklippare och trimmers. Detta kan ”ringbarka” trädet så att näringstillförseln stryps.
Skydd: Skapa en gräsfri zon (rabatt eller täckbark) runt stammen så att man inte behöver klippa nära barken, eller använd stam- och påkörningsskydd av plast eller metall.

Från djur
Skador: Främst gnagare (möss/sork) som gnager på barken under snön, samt klövvilt (rådjur/hare) som äter knoppar eller fejar hornen mot stammen.
Skydd: Montera ett gnagskydd (finmaskigt nät eller plastspiral) runt stammen och vid behov ett högre nätstängsel runt hela trädet för att hålla rådjur borta.

Vid val av lignos (träd/buskar) bör du tänka på detta

Vilken art och sort passar gällande ståndort, volym, form samt tillväxt?
Se till att den är härdig – fråga efter E-planta eller proveniens.
Fråga efter sjukdoms resistenta sorter.

Välj storlek:
Ju mognare/äldre träd, desto härdigare – intressant vid gränsfall.
Ju mognare/äldre träd desto större konkurrenskraft – intressant där det finns rotkonkurrens.

När är det bäst att plantera?
Höst – Augusti-oktober är bäst för lövfällande, när lignosen har börjat invintra.
Vår – April-juni bäst för granar, som kommer igång sent och är känsliga.
Vårplantering – Om du köper en lignos från plantskola på sydligare breddgrader, ange att den ska vara nedkyld, så att den inte kommer igång för tidigt.

Att tänka på:

  • Om du behöver byta ut ett träd i släktet Rosacea (tex rosa, malus, pyrus, sorbus), behöver jorden bytas ut, då den kan lida av jordtrötthet (alt. tagetes en säsong).
  • Juniperus (ensläktet) behöver jämn fuktighet de första åren.
  • Gräs sänder ut tillväxthämmande gaser i konkurrens syfte och kan kväva ett ungt träd. Dessutom gynnas sorkar av högt gräs.
  • Planera in marktäckning runt stammen. Flis? Täckbark? Marktäckande perenner (1 år efter etableringen av trädet)? 5 cm minst för att behålla fukten till trädets rötter samt kväver ogräset med tidningar längst ner mot marken.

Barrotade, container eller klump?
Barrotade – lätthanterligt men sårbar. Noga att rötterna ej får torka eller utsättas för ljus på rötterna. Om man inte ska plantera direkt så lägga rötterna under en hög med jord och vattna.
Containerodlad (Co) – ange att den ska vara omplanterad eller rotbeskuren årligen (3 ggr/år), så at det inte blir rotsnurr. 
Klump (K) – säkrast

NYHET!
Air-pot system som är mycket bättre för trädets rötter och undviker att man får rotsnurr. Luftpinsering – när roten når lufthålet dör roten och det bildar nya rötter. Byta vart 2 år till större kruka osv. Tönnersjö plantskola använder sig utav detta system och där mår rötterna mycket bättre; https://tonnersjo.se/air-pot-odlat/

Plantera en häck
Om du ska plantera en häck är det viktigt att du vet hur många plantor du behöver för att den ska bli så tät som möjligt. CC-måttet bestämmer hur mkt häck du kan plantera på 1 meter. Om du har ett ställe där du vill ha häcken och det är blåsigt där planterar man häckplantorna i ett sicksack mönster/förband.
– Ett bra verktyg är att gå in på – Hackvaxteronline.se

Innan du bestämmer planteringsplats – kolla ledningarna!
Kan bli en dyr affär annars.

Beställ lignos

  • För att vara säker på att du får rätt träd beställer du från plantskolan minst 3-6 månader innan.
  • Ju fler du behöver, desto mer tid behöver leverantören.
  • Större mängder (tex 25 st eller fler) kan kräva kontraktsodling. Då behöver du vara ute några år i förväg.
  • Hör med leverantören vad som gäller – gör det i god tid.
  • Kom ihåg: Lång resväg och omlastning är en risk! Var därför ute i god tid och välj närodlat.

Kvalitetskontroll vid inköp/leverans ska du kolla:

  • Tätt rotsystem, mycket finrötter och inget rotsnurr.
  • Container – växten ska ha blivit omplanterad årligen.
  • Rötterna ska ha blivit beskurna.
  • En eller flera raka stammar – dvs det du beställde.
  • Välformad krona: Grenarna sitter jämt fördelade runt stammen, inga skarpa grenvinklar.
  • Ingen invuxen bark.
  • Oskadd stam.
  • Friska årsskott, veden spänstig. (turgor – saftspänning, det tryck som växtcellens cellsaft utövar på cellväggen. Detta tryck bidrar till styvheten hos örternas blad och stjälkar. Kraften kan vara tillräckligt stor för att maskrosor kan tränga asfalt åt sidan. Turgor beror på osmos.)

Lignosen ska vara i fas med omgivningen:
Vår: den får inte vara igång för tidigt (växtkyl eller att den ska ha stått ute i samma breddgrad)
Höst: Den ska ha påbörjat invintring (ha stått ute i samma breddgrad eller nordligare)

Lignoserna ska vara fri från ohyra
exempelvis Spinnkvalster, Mjöldagg, Ekstyltmal, Gallkvalster och Bladlöss.

Växtbädd – vad behöver lignosen?

  • Växtbädd ska vara 30-35 cm ovanför markytan.
  • VIKTIGT att rothalsen är ovan markytan.
  • Tillräckligt med utrymme för rötterna.
  • Markluft min 10% av volymen.

Tillräckligt med vatten.
ex. Om du gräver en grop där trädet ska stå och fyller detta med vatten. Gå sedan och drick kaffe. Är vattnet kvar i gropen är det ingen bra miljö för trädets rötter och då ska trädet inte placeras där. Och är det tvärtemot att vattnet har sjunkit så är det bättre för växten att kunna etablera sig.

Hur mycket är tillräckligt med vatten?

  • Riklig bevattning – bättre rotutveckling.
  • I början – innan rötterna hunnit växa till sig är trädet torkkänsligt – etableringsbevattning normalt 3-5 år.
  • Ett träds förbrukning av vatten kan i grova drag räknas ut mha potentiella vattenavdunstningen.
  • Vissa material som tex lerjordar, sand och pimpsten har god vattenhållande förmåga. Sandjord är bra bara man tillför näring så som gräsklipp, hästskit, kompost med jämna mellanrum speciellt på vårkanten. Man kan tänka på när man själv är på stranden.

Vad är tillräckligt med utrymme?

  • Varierar för olika lignoser.
  • Ju större krona – desto större grop.
  • Grävning i naturmark: gräv grunt och brett – rotklumpen ska kunna ställas ner i gropen så att rothalsen hamnar i samma nivå efter plantering.
  • 50-70 cm djup – beroende på storlek på rotklump.
  • Ett enkelt sätt att jordförbättra, är att använda rotkudde (HEKLA rotkudde från BARA Mineraler).

Några rekommenderade växtbäddstorlekar

BGG – systemet
Blågröngrå system är ett exempel på smart infrastruktur. Det är ett system som omfattar en rad olika konstruktioner som gynnar både växter (det gröna) och dagvattenhantering (det blå) utan att förlora bärighet eller uppta för stor plats på markytan (det grå).

För mer information om hur, var och när träds plantering föreligger gå in på Stångbys Plantskola – under Råd & Tips.

Bild av Luminali

Luminali

Jag är en utvecklare av gröna system och en hängiven kunskapssamlare. Min passion ligger i skärningspunkten mellan botanik, landskapsdesign och biologisk mångfald.