Upptäck världen, odla din passion.
@2025 - All Rights Reserved.
Ekologisk kod

Insektsbeskrivning

Ekologisk fackreferens: komplett livscykel, habitatkrav och värdväxtkoppling.
En strukturerad kunskapskälla för Biologisk Mångfald och Visdomsfrön.

Vanessa cardui

Ekologisk funktion

Genomför en av de längsta flyttningarna av alla fjärilar, där de flyttar mellan Europa och Afrika. Detta innebär att de transporterar näringsämnen och bidrar till den biologiska mångfalden över stora geografiska områden.

Habitat krav

  • Blomrika områden: De kräver nektarrika miljöer för födosök. Exempel på viktiga nektarväxter är blåklint, åkertistel, väddväxter, lavendel och röd solhatt.
  • Öppna och solexponerade marker: Tistelfjärilar föredrar varma och vindskyddade platser. De är vanliga i jordbrukslandskap, hagar, vägkanter, skogsbryn och trädgårdar.
  • Vägkanter och kantzoner: Kantzoner som lämnas osprutade och ogödslade är viktiga för att gynna de växter som fjärilen är beroende av.

Tistelfjäril

Vingspann 52–59 mm. Könen är lika. Vingarna är på översidan brungula med rosa ton hos nykläckta individer, grova svarta teckningar och utdragen framvingespets som är övervägande svart med små vita fläckar. Undersidan är övervägande ljusbrun till rosabrun med oregelbundna vita fläckar och vit nätmönstring. Bakvingens undersida har fem ögonfläckar där de största ofta är blåfärgade. Variationen är obetydlig och inskränker sig till en något grövre svart teckning med mer utbredd mörkpudring runt mer diffusa svarta fläckar. De immigranter som anländer under våren och försommaren är då de påträffas vanligen kraftigt blekta.

Bildkälla: LuminaLi, någonstans i Skurup 2019.

Larverna lever främst på tistlar (särskilt åkertistel), men även på nässlor, kardborre och ärtväxter.

Är en fjäril som livnär sig på nektar från en mängd olika blommor för att få energi, särskilt efter sina långa flyttresor. De använder sin sugsnabel för att nå nektarn, vilken är avgörande för deras överlevnad.

Noteringar

För att stödja tistelfjärilens funktion i ekosystemet kan man skapa blomrika områden med nektarrika växter som lavendel, mynta, hampflockel, kärleksört och röd solhatt. Att lämna sprutfria kantzoner i jordbrukslandskapet är också gynnsamt. Plantera buskar och träd som syrenbuddleja, syren och hagtorn. Tillåt ogräs som tistlar och nässlor att växa på vissa ställen.