Botanisk fackreferens: komplett beskrivning, etymologi och miljökrav. En strukturerad kunskapskälla för Visdomsfrön.
På snart sagt varje äng från maj till och med september tittar rödklöverns små runda, rödvita igelkottsliknande huvuden fram. Klöverns stjälkar, som ofta är röda, kan bli upp till en halv meter långa och breder ut sig som en matta från en kort jordstam. De trebladiga långa klöverbladen har en karaktäristisk ljusare fläck och stjälkarna och bladen är täckta av vita små hår.
I blommans huvud finns otaliga små avlånga enskilda blommor som bara kan få besök och pollineras av humlor med långa snablar. Humlorna älskar rödklöverns blommor eftersom de är rika på nektar och är alltså en rik honungsgömma.
Som i alla ärtväxter pågår det en process i rödklöverns rötter med så kallade symbiotiska bakterier (Rhizobiaceae) för att öka tillgången på kväve. Kväve är livsviktigt för att kunna bygga upp proteiner och arvsmassans DNA. Kvävet måste dock vara bundet i till exempel nitrat eller urinsyra, annars kan de flesta organismer inte ta upp det. Kvävet finns emellertid bara bundet i begränsade mängd. I denna symbios kan symbiotiska bakterier binda det livsviktiga kvävet som de flesta organismer annars inte kan tillgodogöra sig och bakterierna gör därför kvävet tillgängligt för både sig själva och rödklövern. Så hjälper den ena handen den andra i äkta symbios.
Användning
Garvsyran i rödklövern hjälper mot olika sorters slemhinneinflammationer, till exempel invärtes inflammationer vid diarré. Som omslag har den en sårläkande effekt. Inom folkmedicinen används te på rödklöver mot hosta.
Rödklöver innehåller dessutom extra mycket isoflavoner, substanser som påminner mycket om östrogener och därför betecknas som fytoöstrogener. De underbygger huden vid för tidiga ålderstecken. Vid invärtes bruk hjälper isoflavonrika rödklöverextrakt mot klimakteriebesvär och dessa tåls bra av alla.



