Mark & Jordmån
Anspråklös men blir bäst vid tillgång på fukt och god näring.
Läge & Ljus
Varmt och vindskyddat.
Skötsel & Beskärning
Beskärs lämpligast under JAS (dock traditionellt under vårvintern).
Storlek
10 – 15 meter högt.
Härdhet
Zon 1 – 6
zonkartan
Övervintringsbokstäver
0
Lövfällande träd med rutlikt uppsprucken bark, blir runt 10-15 meter högt. Vilda päron kan vara busklika och torniga. Blad enkla, nästan helbräddade, blänkande kala och tydligt långskaftade med lysande vit mittnerv. Bladen glansiga på ovansidan och undersidan lite silvriga. Krokiga stammar som bestämmer själv vart den vill bo. Hos apel (Malus domestica) är denna nerv otydlig, och odlad apel har oftast håriga blad med tydligt sågad kant. Både Pyrus och Malus saknar Prunus extraflorala nektarier. Femtaliga vita blommor i flock i maj, slår ut tidigare än apel. Många ståndare med röda-lila ståndarknappar (gula hos plommon och apel). Äppelfrukterna (en typ av skenfrukt) är oftast päronformade med förvedade sklereider i fruktköttet. Kommer ifrån Eurasisk, vildpäron växer i Sydsverige. Används som ett fruktträd. God frukt, vacker vårblomning, fjärilar (och getingar).
Bakterien päronpest (Erwinia amylovora) skadar päron och andra rosväxter.
Hvilan har problem med päronrost vilket ger röda fläckar på löven.
Gymnosporangium fuscum – päronrost är en svamp som de senaste åren fått en allt större spridning. Man kan räkna med att den numera finns spridd upp till zon 4 efter att ha varit mer vanligt i södra delarna av Sverige en längre tid. De enar som har setts kunna vara värd för päronrosten är himalayaen, Juniperus squamata, sävenbom Juniperus sabina, trädgårdsen Juniperus x pfitzeriana, kinesisk en Juniperus chinensis och blyertsen Juniperus virginiana. Vår vanliga vilda en Juniperus communis är inte drabbad.
Vintertid övervintrar svampen på enar. På våren syns den som avlånga, tunglika orange svampkroppar som kallas gelérost. Tag bort drabbade enar om du är rädd om päronträdet. Sporerna sprids minst 500 meter från enarna. Svampen visar sig på vårkanten först som små bruna knottror på grenarnasom efter fuktig väderlek utvecklas till orangefärgade, tunglika svampformer, så kallad gelérost.
Hos en smittad en finns svampen kvar. Enda sättet till bekämpning är att i första hand försöka begränsa spridning till päron genom att ta bort drabbade enar.
Jag är en utvecklare av gröna system och en hängiven kunskapssamlare. Min passion ligger i skärningspunkten mellan botanik, landskapsdesign och biologisk mångfald.
