Mykologisk fackreferens: komplett beskrivning, ekologisk funktion och symbiotiska/patogena kopplingar. En strukturerad kunskapskälla för Visdomsfrön.
Gullkrös
0
Är en slående vacker gelésvamp som med sina gula till orangegula och vågiga fruktkroppar kan förgylla lövskogar året runt. Den trivs på död lövved, men är speciell eftersom den inte lever direkt på trädet, utan parasiterar på andra svampar. Gullkröset suger näring från mycelet hos skinnsvampar, oftast Tätskinn (Peniophora incarnata).
Trots sin speciella livsstil är gullkrös ätlig, även om den saknar uttalad smak. Den används främst för sin geléliknande konsistens, som är utmärkt för att reda soppor och grytor. Håll utkik efter denna darrande gula skönhet på fuktiga, nedbrutna grenar, särskilt under de kallare månaderna då den är lätt att upptäcka.
Den kallas också ibland för ”witches’ butter” (häxsmör) på engelska. En liknande art är Dacrymyces chrysospermus (orange gelé), som dock oftare växer på barrved medan gullkrös föredrar lövved.
Tremella kommer från latinets ”tremere” (darra) eller ”tremulus” (darrande, darrig), vilket syftar på svampens dallrande, geléliknande konsistens. mesenterica är bildat från de antika grekiska orden meso- (mitten) och -enteron (tarm), vilket antyder att svampen ser ut mer som en mellantarm än en hjärna.
Parasit (skadar levande ved)
Ekologisk funktion
Gullkröset är inte en primär nedbrytare av veden; det är Peniophora-svampen som bryter ned träet. Gullkröset stjäl sedan näring direkt från Peniophora-svampens mycel. Svampens kroppar skapar ett litet, tillfälligt mikrohabitat.
De kan fungera som en fuktig och näringsrik matkälla för vissa insekter och mikroorganismer, särskilt under torra perioder eller vintern när andra svampar är mindre aktiva.
Växtsätt
Den växer vanligtvis som en parasit på döda eller nyligen fallna kvistar och grenar av lövträd, särskilt de som redan koloniserats av skinnsvampar i släktet Peniophora.
Angrepp
Parasiterar på myceliet av en annan svamp, oftast skinnsvampar i släktet Peniophora (t.ex. Peniophora incarnata).
Åtgärd
Bevara den döda lövveden i dess livsmiljö, vilket är en grundläggande åtgärd för att gynna många vednedbrytande organismer och öka den biologiska mångfalden i skogen.
