övning Skötselplan Vingården

Vi fick bestämma själva vilken av de fyra olika områdena vi ville ha. Jag tänkte att vingården hade jag under FUB veckorna men att jag kan mer nu så jag ville ta det igen. Två andra klasskompisar valde samma område så vi tog mätningen av området tillsammans.

Bilder på området nu i vinter innan förändringen

Från vision till verklighet – en trädgård i ständig utveckling

Att skapa utemiljön för BRF Vineriet är en resa som sträcker sig långt bortom de första ritningarna. Mina tankar under projektets gång har formats av en önskan att förena funktion med en tydlig karaktär som speglar föreningens namn. Denna planritning är resultatet av en levande process, där varje växtval och yta har valts ut för att skapa en miljö som bara blir vackrare med tiden. Här kan du följa hur de ursprungliga idéerna har mognat fram till den oas vi ser idag.

BRF Vineriet: ”Isabellas Arv”

Isabellas vision och Vineriets återfödelse

I slutet av 1800-talet, när Skanör fortfarande var en sömnig fiskestad som precis börjat upptäckas av badgästerna, sägs det att en kvinna vid namn Isabella Andersson återvände från sina resor i Sydeuropa. Med sig i bagaget hade hon sticklingar, fröer och en vision som grannarna på Slätten dömde ut som dårskap: hon ville skapa en medelhavsoas i den karga, skånska sanden.

Isabella förstod det som många missade – att den kalkrika jorden utanför Skanör och de många soltimmarna på näset var perfekta för de växter hon älskat i Italien och Frankrike.

Trädgårdens hjärta

Där Brf Vineriet står idag låg en gång Isabellas dolda handelsträdgård. Hon lät bygga en massiv pergola i ek som med åren kläddes i tunga, blå klasar av blåregn och kraftiga vinrankor. Det sägs att hon lyckades framställa ett vitt vin som smakade av både havssalt och honung, vilket gav platsen namnet ”Vineriet” i folkmun.

Hon planterade vita mullbärsträd – inte bara för bärens skull, utan för att locka till sig silkesmaskar i ett försök att starta en skånsk silkestillverkning. Dock trivdes inte silkesmaskarna i vårt klimat men träden smyckar sin plats ändå. För att skapa ordning i sin vilda oas ramade hon in gångarna med strikt klippt buxbom.

Från glömska till ny gemenskap

Under decennier föll trädgården i glömska, men vinrankorna vägrade ge upp. De slingrade sig runt de gamla ruinerna och fortsatte bära frukt år efter år. När arkitekterna skulle rita Brf Vineriet tog de fasta på historien, men insåg också att platsen behövde förnyas för att återfå sin forna glans.

Vid förnyelsen valde man att bevara en del av det gamla som fortfarande bar på styrka; en av de ursprungliga thujahäckarna fick stå kvar. Med sin kraftiga stam och täta grönska fungerar den idag som ett naturligt vindskydd som skapar lä för gården. De övriga, trötta häckarna fick däremot lämna plats åt ett nytt, doftande liv.

För att hylla Isabellas kärlek till det solvarma södern anlades upphöjda bäddar som ger optimal dränering och värme. Här böljar nu ett hav av lavendel och kraftfull rosmarin, medan backtimjan breder ut sig som en mjuk matta emellan. Till höger om pergolan, vid gårdens vattendepåer för smådjur och insekter, inplanterades en praktfull doftschersmin. Dess doft och närhet till vattnet gör platsen till en levande samlingspunkt för både fjärilar och boende.

Det nya landskapet består av en noga utvald trio:

- Rosmarinen: Som de nya karaktärsfulla utropstecknen längs raderna. De står för strukturen och den där varma, kådiga doften som för tankarna till sydligare breddgrader.

- Lavendeln: Som ramar in odlingen med sina böljande violetta fält. Den fungerar inte bara som en visuell njutning utan är också en magnet för bin och fjärilar som hjälper till att hålla ekosystemet i balans.

- Backtimjan: Som en levande, mjuk matta vid växternas fötter. Den fyller ut mellanrummen, tål att trampas på och sprider en kryddig arom så fort man nuddar den.

- Doftschersminen: Som en romantisk kuliss mot de vita fasaderna. Under försommarens kvällar sprider den en nästan bedövande söt doft som knyter ihop det vilda landskapet med det tuktade vineriet.

Varför detta byte var det rätta för vinet

Genom att ta bort thujorna och plantera örter skapades ett helt nytt mikroklimat:

1. Ljus och luft: Den massiva thujan skuggade och hindrade luftgenomströmning. Nu cirkulerar vinden fritt, vilket håller druvorna torra och friska.

1. Pollinering: Örterna lockar till sig nyttodjur som skyddar vingården naturligt.

1. Terroir-känsla: Dofterna från rosmarin och lavendel gifter sig med miljön, och när doftschersminen blommar på försommaren adderar den en sötma till luften som påminner om de klassiska gårdarna vid Medelhavet. Det skapar en doftidentitet som är unik för just Brf Vineriet.

Som en hyllning till Isabellas ständiga experimentlusta placerades fem lagom stora urnor strategiskt på gården. Här får årstiderna ta plats genom skiftande utplanteringar av sommarblommor, vilket ger gården en ständigt ny skepnad och färgpalett, precis som i Isabellas ursprungliga handelsträdgård. Idag bor medlemmarna i Brf Vineriet inte bara i moderna hem – de bor i en levande historiebok. Doften av rosmarin efter ett sommarregn, doftschersminens parfym under ljusa junikvällar, timjanens arom när man nuddar den och synen av de vita mullbären som mognar mot den skånska himlen är en daglig påminnelse om Isabellas vision: att södern alltid finns nära, om man bara vet hur man odlar den.