Vi fick en hemuppgift att göra under mellandagarna nu i jul eftersom skolan är stängd. Först ska vi läsa om de skogsträdgårdar som påvisas enligt deras länkhänvisningar och därefter ska vi skriva en kort inledning om vad en skogsträdgård är och vilka lager / nivåer som finns i just denna typ av miljö.
Länkarna
- https://www.tradgardsdesignmedgrubbygardens.se/skogstradgard-ditt-atbara-mangfaldsparadis/
- https://for.se/fragor-och-svar/planera-en-skogstradgard/
- https://risc.org.uk/gardens/roof-garden/ – Tak trädgård
- https://youtu.be/vOsEyt52YL8?si=pw-ZOiRBZumvupZJ – Holma Skogsträdgård del 1 av 2
- https://youtu.be/3mLzXFheSSU?si=KYoVPYo4Z9k4vDoT – Holma Skogsträdgård del 2 av 2
- https://youtu.be/NqqeeAlp9zA?si=JE36p8Lv2ZO5RhyQ – Grafting technics
- https://www.odlaihop.se/exempelsidor-design/indikatorv%C3%A4xter-41081021 – Indikatorväxter/Odla ihop
- https://www.gardeningknowhow.com/special/organic/how-to-plant-tree-guild.htm – How To Plant A Tree Guild
Därefter ska vi välja en plats där vi kan tänka oss att anlägga en skogsträdgård samt göra en kort analys på det redan befintliga mikrolivet som redan är på platsen. Typ som sol, vind, vattentillgång, markens skick, terräng, övriga växter mm.
Det stora blir nästa steg som innebär att välja växterna som ska finnas i de olika lagerna. T ex träd, buskar, perenner, klätterväxter, kvävefixerande växter, indikatorväxter, marktäckare m fl samt jag ska även motivera varför jag valde just dessa. Det ska även visas i en illustrerande presentation med bilder och information, även de latinska namnen. Växterna ska även inhandlas och vi ska berätta vart vi köpt de. Berätta gärna om vilka ekosystemtjänster, utmaningar / lösningar, hållbara material / metoder, klimatpåverkan, ökad biologisk mångfald samt minska resursanvändningen i din skogsträdgård. Men allt ska vara så kortfattat och lätt att förstå utan att minska värdet.
Visst låter det svårt och man blir yr bara tanken på det hela. Men det är inte så svårt bara man går efter övningens principer och tar det lugnt.
Vad är en skogsträdgård?
En skogsträdgård (engelska: forest garden) är ett odlingssystem som efterliknar det naturliga skogsbrynets struktur och ekologi, men där växterna är utvalda för att vara användbara för oss människor. Målet är att skapa ett självreglerande ekosystem som ger skördar i form av frukt, bär, nötter, bladgrönsaker och medicinalväxter.
Grundläggande principer:
- Mångfald
Man odlar många olika arter tillsammans för att minska risken för skadedjursangrepp och sjukdomar. Om man tänker på 10-20-30 regeln mot växtsjukdomar och skadedjur så har man kommit en bit på väg. - Fleråriga växter
Fokus ligger på perenner som inte behöver planteras om varje år, vilket bygger upp en stabil jordhälsa. - Självgående system
Genom att täckodla och använda kvävefixerande växter minimeras behovet av vattning, gödsling och rensning över tid.
Skogsträdgårdens sju lager
För att maximera ytan och fånga upp så mycket solljus som möjligt, planteras en skogsträdgård i olika vertikala nivåer eller ”lager”. Detta skapar en tredimensionell odling där växterna samarbetar istället för att bara konkurrera.
- Trädskiktet (höga träd)
De översta kronorna, ofta stora nötträd eller körsbärsträd. - Lågträdskiktet (lägre träd)
Mindre fruktträd som äpple, päron och plommon. - Buskstadiet
Buskar som hybridforsythia och ronsenrips. Man kan även sätta in bärbuskar. - Örtartade lagret
Fleråriga grönsaker, bär, frukt och örter, till exempel minikiwi, smultron, stäppsalvia och backtimjan. - Marktäckarskiktet
Växter som sprider sig längs marken för att skydda jorden och hålla fukten, som smultron eller hasselört. - Rotskiktet (underjordiska lagret)
Växter vars huvudsakliga skörd finns under jord, ex. olika lökväxter. - Vertikalskiktet (klätterväxter)
Växter som klättrar på träden och buskarna, som vindruvor, minikiwi eller murgröna.
Mitt objekt – Nennes trädgård





Min vän har en plats i sin trädgård (Abbekås) som jag har tid att leka med. Denna plats tänker jag blir en perfekt yta för en skogsträdgård. Platsen är 6 x 7 meter. Nuvarande struktur är en häck av norskspirea med inblandning av ogräs såsom humle, bokharbinda, vilda björnbär och några få kvistar spärroxbär även lite vintergröna men det får eventuellt vara kvar. Häckarna blev hårt tuktade nu i början av hösten. Så det ser mest ut som tråkiga bruna pinnar.
Genomförande och Design: Magnoliahögen och mikroklimat
Projektet inleds med en noggrann rensning av befintligt ogräs i häckarna för att skapa en ren och konkurrensfri miljö för de nya etableringarna.
Själva växtbädden anläggs genom att gräva ut rektangulära sektioner som bas för en ny hügelkultur. I botten placeras grov ved och kvistar som fungerar som en långtidsverkande vattensvamp. Ovanpå detta byggs bädden upp i lager med löv, gräs och brunnen gödsel för att skapa en näringsrik jord. För att tillgodose behoven hos bäddens huvudkaraktär, en Magnolia sp., blandas ogödslad torv in i det översta jordlagret för att sänka pH-värdet och skapa en gynnsam miljö.
Tidsplan och skikt:
- Vår: Plantering av Magnolian så att den får en hel säsong på sig att etablera sitt rotsystem.
- År 2: Inplantering av Hasselört (Asarum europaeum) som ett marktäckande skikt för att effektivt bibehålla markfukten och skydda jorden under sommarmånaderna.
Hållbara lösningar: Runt uppbyggnaden placeras en mur av återvunnet tegel. Denna fyller två viktiga funktioner:
- Termisk massa: Stenarna absorberar solvärme under dagen och avger den under kvällen, vilket skapar ett stabilt och varmt mikroklimat för växterna.
- Biologisk mångfald: Murens hålrum och struktur erbjuder naturliga boplatser och gömställen för spindlar och andra nyttodjur som gynnar trädgårdens ekosystem.
Här är min lista på hur växtbäddarna (Hügel-kultur) kommer att byggas (60cm ner i sandjorden):
| Lager | Material | Funktion & Nytta |
|---|---|---|
| 1. Sidor | Fuktisoleringsmatta | Spärr: Hindrar sandjorden från att suga ut fukten och stoppar rötter (björnbär/humle) från att tränga in från sidorna. |
| 2. Barriär (Botten) | Oblekt kartong | Ogräskvävning: Kväver humle/björnbär underifrån men tillåter maskar att vandra upp. |
| 3. Kärnan | Grov ved & stubbar | Vattensvamp: Lagrar vatten i åratal. Använd lövträ (björk/al) som sugas upp bra. |
| 4. Fyllnad | Kvistklipp & löv | Stabilitet: Fyller tomrum mellan veden så att jorden ovanför inte rasar ner. |
| 5. Kväveboost | Gräsklipp & Tång | Nedbrytning: Sätter igång processen. Tången tillför viktiga spårämnen och mineraler till sandjorden. |
| 6. Kraft | Brunnen gödsel | Näringskick: Ger Magnolian och de ätbara växterna den energi de behöver vid start. |
| 7. Odlingsjord | Matjord & Kompost | Växtbädd: Det översta lagret där alla rötter etablerar sig. |
| 8. Skydd | Hasselört/Marktäckare | Fuktbevaring: Levande täcke som hindrar solen från att steka bort fukten ur sanden. |
Val av växter
| Svenskt namn | Latinskt namn | Familj | Skikt / Kategori |
|---|---|---|---|
| Backsippa, röd | Pulsatilla vulgaris ’Röde Klokke’ | Ranunkelväxter (Ranunculaceae) | Örtskikt / Perenn |
| Backsippa, vit | Pulsatilla vulgaris ’Alba’ | Ranunkelväxter (Ranunculaceae) | Örtskikt / Perenn |
| Backtimjan | Thymus serpyllum | Kransblommiga växter (Lamiaceae) | Marktäckare |
| Blåsvingel | Festuca glauca | Gräs (Poaceae) | Örtskikt / Gräs (Vinterstruktur) |
| Doftfunkia | Hosta plantaginea | Sparrisväxter (Asparagaceae) | Örtskikt / Perenn |
| Gräslök | Allium schoenoprasum | Amaryllisväxter (Amaryllidaceae) | Kryddväxt |
| Hasselört | Asarum europaeum | Piprankeväxter (Aristolochiaceae) | Marktäckare |
| Hybridforsythia | Forsythia x intermedia | Oleaväxter (Oleaceae) | Buskskikt |
| Liljor | Lilium | Liljeväxter (Liliaceae) | Örtskikt / Perenn |
| Liten rosenkvitten | Chaenomeles japonica | Rosenväxter (Rosaceae) | Buskskikt (Ätbar frukt) |
| Magnolia | Magnolia sp. | Magnoliaväxter (Magnoliaceae) | Trädskikt (Karaktärsträd) |
| Minikiwi | Actinidia kolomikta | Aktinidiaväxter (Actinidiaceae) | Klätterväxt |
| Norskspirea | Spiraea × cinerea | Rosenväxter (Rosaceae) | Buskskikt (väggar) |
| Persilja | Petroselinum crispum | Flockblommiga växter (Apiaceae) | Kryddväxt |
| Pion | Paeonia | Pionväxter (Paeoniaceae) | Örtskikt / Perenn |
| Prydnadslök | Allium | Amaryllisväxter (Amaryllidaceae) | Vårlök / Perenn |
| Rosenrips | Ribes sanguineum | Ripsväxter (Grossulariaceae) | Buskskikt |
| Rosmarin | Salvia rosmarinus | Kransblommiga växter (Lamiaceae) | Kryddväxt |
| Smultron | Fragaria vesca | Rosenväxter (Rosaceae) | Marktäckare |
| Snödroppe | Galanthus nivalis | Amaryllisväxter (Amaryllidaceae) | Vårlök / Perenn |
| Stäppsalvia | Salvia nemorosa | Kransblommiga växter (Lamiaceae) | Örtskikt / Perenn |
| Tulpaner | Tulipa | Liljeväxter (Liliaceae) | Vårlök |
| Vitklöver | Trifolium repens | Ärtväxter (Fabaceae) | Marktäckare |
