Aconitum napellus – äkta stormhatt
Familj: Ranunculaceae – ranunkelväxter
Etymologi: Aconitum tros komma från antingen det grekiska ordet för pilspets då man doppade pilarna i giftet från stormhatten, eller från det ordet akonae, vilket syftade till den steniga mark där man trodde att stormhatten växte. Napellus kommer från latinets ord för knöl och syftar till rotens form.
Perenn som blir mellan 80 och 130 cm hög. Bladen är 6 – 11 cm breda, delade ända in till basen, ovan papillösa (mycket fint vårtig) och ofta håriga. Stjälk upptill med raka eller böjda hår. Stjälkarna är kraftiga och klarar av blåst. Blommar i juni – september med intensivt mörkblå eller mörkt blålila på 1 – 2 cm långa håriga skaft, med en hjälm lite bredare än hög. Mycket giftig! Kommer ifrån V och C Europa.
Jord: Fuktig och näringsrik jord.- Läge: Bäckraviner, lövskogssluttningar eller vägrenar. Tycker om att stå i sol.
Actaea simplex ’Brunette’ – höstsilverax
Familj: Ranunculaceae, ranunkelväxter
Etymologi: simplex betyder enkel.
En stilig perenn som gör sig bra som solitär. Blir 100-150 cm hög. Flikiga mörkt röda blad. Blommar med små, vita blommor på ax under augusti till september. Purpurröda knoppar och foderblad. Förökas genom delning. Kan fröförökas, men det tar mycket lång tid. Kräver kontinuerlig tillgång på näring så den bör gödslas. Gödsla dock inte för mycket, då silveraxet växer vegetativt på bekostnad av blomningen.
Kommer ifrån Nordamerika. Kom till Europa i början av 1800-talet.
Jord: Lucker och mullrik och fuktighetshållande. Tål ej uttorkning – Läge: Sol-halvskugga.
Anemone hupehensis – höstanemon
Familj: Ranunculaceae, ranunkelväxter
Etymologi: Anemone av grek. anemos, vind. Hupehensis av namnet Hupeh som är en provins i Kina.
Höstblommande perenn som blir 60-100 cm hög. Tredelade flikiga, stora och sträva blad. Blommar med stora, femtaliga, ljusrosa blommor i augusti-oktober. Sortvariationer förekommer i både blomfärg och blomningstid. Vårplantering. Plantan vill helst stå kvar orörd där den en gång planterats. Det kan ta ett par år innan plantan är etablerad. Kommer ifrån Västra och centrala Kina. Kom till Europa under 1800-talet. Används i rabatter. Vacker, men inte hållbar som snittblomma.
Jord: Närings- och humusrik samt djup, gärna lite lerhaltiga jordar som är väldränerade. Tål ej uttorkning. – Läge: Sol till lätt skugga och vindskyddat.
Astrantia major – stjärnflocka
Familj: Apiaceae
Etymologi: Major = stor. Astrantia kommer från aster, ett ord som betyder stjärna och syftar till blommans form.
Sensommarblommande perenn som blir ca 60 cm hög. Blommar med vita-mörkrosa blomflockar, beroende på sort, i juni-september. Blomstängeln är högrest, relativt bladlös och med få förgreningar. De nedre bladen har långa bladskaft, medan de övre bladen mer eller mindre saknar bladskaft. Flikiga blad med 3-7 flikar med tandad kant och tydlig nervatur. Kommer ifrån Centrala och östra Europa. Används gärna i rabatt och äng då den trivs bäst där. Fin i woodland och ljuvlig i bukett. Årets perenn 2005.
Jord: Närings- och humusrik fuktig väldränerad jord. – Läge: Sol-halvskugga.
Colchicum autumnale – tidlösa
Familj: Colchicacae, tidlösaväxter
Etymologi: Colchicum av grek. kolkhikon, som betyder växt ifrån Kolkhis, en stad vid svarta havet. Autumnale, höstlig. I detta fall på grund av att den blommar på hösten. Mycket giftig. Beskrivning: Höstblommande lökväxt som ofta misstas för en krokus. Blir ca 10 cm hög. På våren är bladen breda, parallellnerviga, blanka och växer i en tät tuva. Under sommaren vissnar bladen ned och lämnar plats åt blomman under september-oktober. Eftersom bladen har vissnat ned till blomningen kallas tidlösa också ibland för nakna jungfrun. Blomman är skör och lägger sig ofta ned, det är därför bra om den växer med stöd av andra växter. Blomman består av en lång vit pip och sex kalkblad. Kan delas med sidolökar. Juli-augusti är rätt tid att gräva upp och dela äldre bestånd, för att genast plantera på något nytt ställe.
Kommer ifrån mellersta, södra och västra Europa där den blommar i lundar och på ängar om hösten. Förekommer förvildad på några platser i Sverige.
Skötsel: Planteras 15-20 cm djupt och ca 15 cm mellan lökarna. Bladen som kommer på våren lämnas ifred så att de får vissna innan de ev. tas bort
Jord: De flesta väldränerade jordar. Kan klara lerjordar, bara de inte är för täta och fuktiga. – Läge: Sol eller lätt skugga.
Echinacea purpurea ’Magnus’ – röd solhatt
Familj: Asteraceae, asterväxter
Etymologi: Echinacea av grek. ekhinos, taggig, igelkottlik som syftar på disken i blomkorgen. Purpurea, purpurröd. Sorten ’Magnus’ är en svensk selektion som tagits fram av Magnus B. Nilsson på Landsbergs i Påarp.
Sensommar blommande perenn som lockar mycket insekter. Blir 80-100 cm hög (finns även lägre sorter, till exempel ’Little Magnus’). Strödda, mörkgröna och sträva långsmalt hjärtformade till lansettlika blad med sågad bladkant. Blommar med stora, rosa blomställningar med en uppstickande orange mitt av diskblommor. Finns i flera sorter och färger, men den vanligaste sorten ’Magnus’ är rosa. Förökas genom
delning eller rotsticklingar. Arten kan fröförökas på våren. Kommer ifrån Nordamerika. Kom till Europa i slutet av 1600-talet. Används i rabatter och snitt.
Jord: Lätt och väldränerad jord. – Läge: Sol.
Eurybia divaricata (tidigare Aster divaricatus) – vit skogsaster
Familj: Asteraceae, asterväxter (korgblommiga växter)
Etymologi: Divaricata betyder att den breder ut sig.
Perenn som blir 40-50 cm hög. Lansettlika, ljusgröna blad med sågad kant. Blommar juli-september med en flock av korgblommor, med vita strålblommor och gula eller röda diskblommor. Mörka stjälkar. Förökas genom delning på våren eller sticklingar på försommaren, sprider sig även med rhizomer. Kommer ifrån SÖ Kanada och Ö USA. Används i rabatter och woodland.
Förökning: delning på våren eller sticklingar på försommaren.
Jord: Fuktig och måttligt näringsrik jord. – Läge: Sol-halvskugga.
Matteuccia struthiopteris – strutbräken
Familj: Onocleaceae
Etymologi: Strutihiopteris kommer från det grekiska ordet för struts och syftar till de fjäderliknande bladen.
Ormbunke som blir 75-100 cm hög. Stora fjäderlika blad. Strutformat växtsätt. Känns igen på att den inte har sporgömmen under bladen utan ett fertilt, oftast brunt, smalflikigt blad (sporangieblad) som växer upp inne i ”struten”. Dessa står ofta kvar även sedan de gröna sterila bladen vissnat ner. Används som magnifik stor skuggväxt. Utmärkt i woodland och vid vatten. Mycket härdig.
Jord: Trivs i fuktig humus- och näringsrik jord. Går bra i lerjord. – Läge: Halvskugga-skugga.
Rodgersia podophylla – bronsrodgersia
Familj: Saxifragaceae – stenbräckeväxter.
Etymologi: Rodgersia efter dess upptäckare, den amerikanske kaptenen och sjöofficeren John Rodgers. Podophylla=bladfot, alltså bladskaft.
Perenn ört (120 cm) med tjocka, fjälliga jordstammar (rhizomer). Blad på 30 cm långa skaft, sammansatta, femfingrade, 3-5 loberade i småbladspetsarna. Unga och gamla blad är bronsfärgade, medan aktiva sommarblad är gröna. Stor vit blomställning i juni-juli. De tvåkönade blommorna saknar kronblad men de 5-7 foderbladen är vita med tio ståndare. Frukten är en torr kapsel med 2-3 valvler (flikar). Förökas genom delning, med rotbitar. Våren är den bästa tiden för förökning. Bör planteras vindskyddat. Kommer ifrån Kina, Japan och Korea.
Jord: Närings- och humusrik, djup och fuktighetshållande samt väldränerad jord. Tål inte så fuktigt om vintern. – Läge: Halvskugga.
Symphyotrichum novi-belgii ’Early Blue’ (tidigare Aster novi-belgii) – höstaster
Familj: Asteraceae
Etymologi: Symphyotrichum kommer från grekiskans ord symphis = att växa tillsammans, och trichos = ensamt hår. Syftar till fröets pensel som sitter i en samlad, basal ring. Novi-belgii är en latinifierad form av New Belgium, vilket tidigare var namnet på New York.
Låg höstaster på bara 30 cm som ger färg till höstträdgården. Fin kantväxt och i kruka. Små, lansettlika, korsvis motsatta blad på hela stjälken. Blommar rikligt i juli till oktober med violettblåa blommor. Kommer ifrån Ö Nordamerika.
Övrigt: Läs på om sort innan inköp, då vissa höstastrar slår ut så sent att frosten hinner ta dem innan blomning
Jord: Odlas bäst i jämnt fuktig, näringsrik och väldränerad jord. – Läge: Sol-halvskugga.