Organismerna i marken fungerar många som nedbrytare av organiskt material.
Nedbrytarna (Destruenter); Rundmaskar (Nematoder), Hoppstjärtar, Knäpplarver, Bakterier, Förmultningskvalster, Tusenfoting, Rovkvalster, Klokrypare, Kortvinge, Fjäderbagge, Fjärilsmygga, Gråsugga, Dubbelfoting, Myra, Plattmaskar, Urdjur, Snäcka, Svampar och Daggmask.
Mikroorganismer i jorden
- Svampar och bakterier är effektiva nedbrytare som har en enorm förökningsförmåga.
- Mikroorganismernas krav på sin miljö sammanfaller till stor del med växternas.
Symbios i jorden
- Rhizobiumbakterier hos ärtväxter (Fabaceae).
Rhizobium är ett släkte av gramnegativa kvävefixerande bakterier som lever i jorden. Kvävefixeringen görs i symbios med baljväxter. - Kvävebaserande bakterier tar växten hand om och bakterierna får socker som tack för hjälpen.
- Nästan alla världens växter kan bilda mykorrhiza och många är beroende av denna symbios.
- Svampen hjälper växten att ta upp mer svårtillgängliga växtnäringsämnen. Ex. P (fosfor), NH4+ (ammoniak), Zn (zink) och Cu (koppar) därav får växten en större motståndskraft.
- Svampen tillför även mer vätska då den kan lättare sprider sig under marken och hittar mer källor och i utbyte får även denna socker.
Vad är en kompost?
En kompost är ett ställe eller en behållare där man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord. Det organiska avfallet bryts ned av nedbrytarna.
Värme, fukt och syre behöver vi för att kunna kompostera det organiska materialet.
En balanserad kompost
3 delar mjukt, grönt avfall (kväve) + 1 del grövre vedartat material (kolrikt) = fyllig, mörk kompost
C/N kvoten
- Kol/Kväve-kvoten är kvoten mellan massan kol (C) och massan kväve (N) i en substans.
- Kompostmaskarna vill ha en C/N-kvot på 30
1 del brunt – C / 3 delar grönt – N = CN-kvoten är 30 % - Om kolinnehållet är för högt avstannar förmultningen.
- Om kväveinnehållet är för högt utsöndras kväve i form av ammoniak.
- Under komposteringsprocessen sjunker C/N-kvoten och stannar på ca 10 för färdig kompost.
Sortera skräpet
– Idealisk C/N-kvot är 30 så en kompost med enbart mjuka material kommer innehålla för mycket kväve och en hög.
– Blanda! Finfördela!
Vattnet i komposten
- Det idealliska vatteninnehållet för snabb kompostering är ca 50-60 viktprocent.
- Köksavfall och gräsklipp innehåller ca 80% vatten, så en komposthög med enbart sådant material skulle bli för blöt och leda till syrebrist.
- TESTA! Om du tar en handfull kompost från högens mittpunkt och då bara kan krama ut ett par droppar fukt så är det perfekt.
Håll igång komposten
Att kissa i en potta några gånger i månaden och hälla det över komposten är väldigt effektivt. En del urin och 10 delar vatten, sk guldvatten, är lagom.
Temperaturen i komposten
- Värme är bra! Nedbrytningsprocessen bildar värme.
- En kompost är alltid varmast i mitten, där aktiviteten är störst.
- Nedbrytningen i komposten har bäst förutsättningar när temperaturen ligger mellan 35 – 55 grader, som allra snabbast går den vid en tempratur mellan 40 och 55 grader.
- Större högar når högre värme! Dock får inte högen vara högre än 2,5 meter för då dör mikroorganismerna.
- Ha minst 2 fack – en aktiv och en där materialet får mogna i fred för att alltid ha färdig mylla tillgänglig.
- Hjälp komposten att komma igång; lägg till en spade mull från en existerande hög.
Det finns olika bestämmelser om hur länge olika sorters komposter får ligga på ett och samma ställe utan en gjuten platta. Se länsstyrelsens hemsida för mer information.