på Alnarp idag. Vår lärare Ellen gick igenom hur man ser på ett ungefär hur gammal en trädgård kan vara beroende på vilka växter som finns och hur områdena ser ut. Samt vad som kännetecknar samt beroende på vart man är och hur stället ligger kan man lista ut via äldre kartor osv.
https://www.lindebilder.se – Kommer bilden ovanifrån.
Först gick vi till slottet och fick beundra den vackra byggnaden med sina ståtliga torn. Slottet byggdes 1859 och invigdes 1862. Uppför slottets brunröda tegel på innergården klättrar det stora vackra blad i både röda och gröna färger.
Parthenocissus tricuspidata ´Veitchi´ – rådhusvin
När vi är på väg runt ena hörnet ser vi väggen fyllas med vildvin. Vildvinet klär väggen grön och under allt det gröna sträcker sig långa smala stammar som håller sig fast i de små springorna i väggen.
Parthenocissus quinquefolia – vildvin
Det är ingen som riktigt vet vilken av sidorna på slottet som ska föreställa huvudentrén. Man skulle kunna tro att det är den sidan vi kom ifrån med tanke på de stora plana ytorna där man lätt kunde köra runt med häst och vagn. Men samtidigt så är den andra sidan också väldigt pampig och där står årtalet när det var byggt. På den sidan klättrar det stora buskar med blåregn och en annan som visar stora strut liknande orangea blommor.
Vi står på den sidan och försöker bestämma oss för vilken sida som är huvudentrén. Vi tycker att det borde vara den vi står på med tanke åt vilket håll byggnaden riktar sig åt och hur det kunde sett ut under tidigt 1800-tal. Ellen berättar att parken som vi ser är anlagd eftersom den är böljande och ska ge ett lugnt härligt intryck.
Sedan går vi vidare ut i parken för att beundra de stora träden som måste stått där länge.
Man kan undra vad träden har sett och känt under tiden de stått där?
Vi går vidare och Ellen visar oss tre olika gräsmattor och ber oss att gå runt och kika på de träd som står där. Inte de yngre med smalare stammar utan de äldre med grövre stammar samt att vi skulle fundera på vad tanken var ifrån början med dessa träd. Jag gick på två utav områdena.
Det första jag tänkte på att de tillhör samma familj men olika arter.
Område 1 med arter ur Fagaceae – ek familjen
Område 2 med arter ur Pinaceae – barr familjen
Vi sa olika träd, arter, familjer, lövträd, barrträd och platt landskap. Ellen berättar att det ör spännande arter som inte härstammar från Sverige, ädellövträd – lövträd som växer långsamt och som har ett starkare virke planterades här för att få in bättre träd till Sverige. Det var början på Alnarpsparken med de oerhört vackra och ståtliga träden.
Corylus columa – turkisk trädhassel
Lignos sortimentet – började att anläggas 1975
Buskar och träd ca 2400 sorter. Sortimentet med vedartade växter (lignoser) är parkens största, både till yta och antal. Detta sortiment började anläggas 1975 enligt en plan av landskapsarkietekten Per Friberg. Före omläggningen hade området, allt sedan trädgårdsutbildningarna startade 1876, fungerat för odling på friland och i växthus.
Det visste jag inte när jag promenerade runt i det inhägnade området och funderade på alla olika rum jag besökte. Vad var syftet? Vad ville de märka ut? Vilka har gått här? Vad har hänt? Samtidigt fick jag mer och mer energi samt njöt vid varje steg och varje andetag. Här skulle jag lätt kunna stanna. En liten bod till mig här, tack!
Juglans allanthifolia – japansk valnöt
Planterades år 1988
Juglans mandshurica – manchurisk valnöt
Quercus robur – skogsek
Denna skogseken står framför den dåvarande trädgårdsmästarens hus då området innehöll växthus. Samt en plantskola med försäljning av växter.
Jag har i mina tankar redan flyttat in i trädgårdsmästarens hus och jobbar på Alnarp för att bevara den biologiska mångfalden.
