Sommarblommor: ge trädgården ny skepnad varje år, Lena Månsson/Bertil K. Johansson
Vad är sommarblommor?
Botaniskt sett både ettåriga (annuell) och fleråriga örter eller bienner, även exotiska vedartade växter som inte klarar av svensk klimat.
Kallas även ibland annueller eller utplanteringsväxter.
Varar endast en säsong på våra breddgrader.
Annueller
Etymologi: Annuus = ettårig.
Örtartade växter.
Har en ettårig livscykel.
Överlevnadsstrategi att fröså sig i mängd i öppen jord.
För att garantera fortsatt blomning behöver frö ställningarna tas bort regelbundet.
Kan sås direkt på friland.
Vad är utplanteringsväxter?
Vedartade växter som används som utplanteringsväxter:
Buskar
Pelargonier – Afrika
Margeriter – Kanarieöarna
Fuchsior – Sydamerika
Halvbuskar;
Silverek, helgonört – Medelhavet
Rabatteternell, kapaster – Afrika
Perenner som används som utplanteringsväxter;
Praktlobelia – Nord-/Mellanamerika/ funkar också i Storbritannien.
Lejongap – Medelhavet
Narcisstobak, jätteverbena – Argentina
Hosta Fortunei-Gruppen – Österrike
Rotknölar;
Dahlia, blåsalvia – Mexiko
Bienner som används som utplanteringsväxter Vissa sås på sensommaren året innan för att får en fin blomma säsongen efter.
Gyllenlack – Medelhavet
Kinesisk förgätmigej – Kina
Oftast växter från Asien som klarar sig bra här dock är jorden rätt sur i Asien men från deras berg är de lika vår lerhaltiga jord.
Varifrån kommer våra fröer?
Tillverkning av frö sker under mycket kontrollerade former för att garantera kvalitet, dvs att de frön som säljs ger rätt växt.
Svenska fröproducenter provodlar för att kontrollera härdighet och man jämför också nya sorter med gamla.
Forskning bakom produktion:
Med hjälp av korspollinering av föräldrarplantor under kontrollerade former i växthus så tas nya sorter fram.
Resultat: F1-hybrider som har samma genetiska förutsättningar och garanterat nästintill identiska egenskaper.
”vanliga” sorter:
Har större variation än F1-hybrider på grund av att korspollineringen inte är så kontrollerad.
Framtagning av ”vanliga” sorter sker på friland.
Fröer som tas från utplanterade sommarblommor kan ha helt andra färger och växtsätt pga den okontrollerade könliga förökningen.
Varför använder vi utplanteringsväxter?
De blommar rikligt och länge
De har ett tilltalande bladverk
Det finns många former och färger
Det blir ett estetiskt tilltalande inslag
Det är roligt med förändring
Det blir snabbt en fin plantering
Tillfällig utplantering där vi kan ändra år från år
Ståndortsförutsättningar
Karakteristisk för utplanteringsväxter:
Frodighet
Blomning är lång och riklig
Ståndort:
Oftast soligt
Väldränerat men fuktighetshållande jord – inga blöta fötter
Näringsrik jord för god tillväxt och blomning
Ett trädgårdsår med sommar, höst, vinter och vårplantering i egen regi
Ett trädgårdsår med sommar, höst, vinter och vårplantering privata företag
Planering
Planera i tid inför nästa säsong, gärna redan innan säsongen tar slut
Beställa frö i tid så du vet att du kommer får alla växter du har planerat för
Kanske finns det möjlighet att samla in egna frö?
Förkultivering
Fröpåsarna har vanligtvis en beskrivning när och hur djupt man ska så
Ta reda på om fröna är ljusgroende eller behöver täckas med jord
Vårblommor med kort utvecklingstid – sen sådd i februari (från v 6) Sval förkultivering
Penséer
Tusensköna
Vårlökar och perenner/bienner – plantering under höst Förkultivering: sås eller planteras i september/oktober och tas ut ur kyl i slutet av februari/början på mars och drivs i växthus
Vivor/auriklar
Ranunkler
Gyllenlack
Tulpaner
Pärlhyacint
Narcisser
Sommarblommor med kort utvecklingstid – sen sådd i april/maj (från v 14) Förkultivering eller direktsådd på friland
Indiankrasse
Rosenböna
Sammettagetes
Lobelia
Sommarmalva
Lejongap
Broksalvia
Rosenkära
Sommarblommor med längre utvecklingstid – sådd i början av april (v 11-14) Behöver utrymme för förkultivering, mycket ljus och sval temperatur
Blomstertobak
Sommarrudbeckia
Sommardahlia
Kinesisk riddarsporre
Daggsalvia
Heliotrop
Petunia
Silverek
Sommarblommor med väldigt lång utvecklingstid – sådd i januari / februari Behöver utrymme för förkultivering, bra växtbelysning och svalt. Det kan vara lättare att ta sticklingar på växterna och övervintra dem.
Jätteverbena
Knölbegonia
Fröpelargon
Höstblommor Det kan vara lättare att ta sticklingar på växterna och övervintra dem. Kål och alunrot är lätt att föröka från frö på senvåren.
Höstljung
Alunrot
Aster
Kål
Cyklamen
Silverek
Frösådd
Använd rena krukor med dräneringshål i botten
Så i grunda brätten eller med bredsådd, det räcker med ett jordlager på 5 cm
Använd en finkornig, luftig och mindre näringsrik såjord – gärna också sandblandad (10-20 %)
Vattna krukan ordentlig innan sådd
Använd färska frön (titta på datummärkning på fröpåsen)
Så glest för att minska behovet av gallring senare
Håll jorden fuktig när fröerna börjar gro, men övervattna inte.
Låt jorden torka upp lite mellan vattning
Håll växthustemperaturen runt 18 grader (15-24 grader beroende på frö)
Hantering av frö med olika storlek – små fröer:
Blanda fröerna med lite sand så ser du var du har sått
Vik ett vitt papper, lägg fröerna i mitten och häll försiktigt -> observera takten med vilken fröna rinner ner i jorden
Fukta pekfingret och doppa det i fröpåsen, ströa sen ner i jorden med hjälp av tummen
Ta upp små fröer med en fuktig spets på en blyertspenna
Är egen sådd ekonomisk?
Frön kostar inte så mycket men processen att dra upp utplanteringsväxter är lång och inte billigt
Det behövs personal som sköter växterna; vattna, skola om i flera omgångar, gödsla, reglera temperatur och ljus
Det krävs vatten och energi för att hålla växthusen i gång
Material kostar; krukor i olika storlekar, brätten, planteringsjord, etiketter etc
alternativ till frösådd:
Låt andra göra jobbet och köp färdiga plantor – men tänk på att beställa i tid, redan under hösten, så producenten kan ta fram rätt växter
Ta sticklingar av vissa växter och övervintra dem (kräver växthus)
Spara knölväxter och övervintra dem: sätta dem i jord i kruka i mars och förgro dem innan utplantering (kräver rätt sorts ytor för förvaring)
Förbereda växtbädd
Gödsla rabatten med kompostjord eller välbrunnen stallgödsel på våren och grepa eller fräs jorden
Jämna till rabatten med kratta; ta bort gamla växtdelar, ogräs, stenar och skräp
Bombera bädden
Förbereda växter för utplantering
Avhärda växter som har varit i växthuset successivt – blad och blommor kan lätt brännas av sol och vind
Ställ plantorna under dagtid i halvskugga. Så småningom kan de stå ute också på nätterna
Bra att täcka plantorna med odlingsduk de första dygnen
Utplantering i kommun
i urnor och krukor:
sker vanligtvis vid växthuset där växterna dragits upp
vårens växter tål lite frost men sommarens planteringar görs inte förrän det är frostfritt
plantera helst när det är molnigt för att minska risken för bladbränna
förvara krukorna med växter till utplantering i skuggan och vattna rikligt
växterna får växa till sig lite i urnorna (2-3 veckor) innan de ställs ut på plats
i rabatt:
Växterna ställs i krukor på platsen där de ska stå i planteringen.
Plantering börjar i bakre kant. Är du högerhänt så börja i vänster hörn och plantera åt höger.
Även plantor har en fram- och baksida! Vänd ”ansiktet” mot betraktaren.
Undvika att trampa i rabatten – använd en bräda för knän och gå i existerande spår
Luckra med kultivator efteråt
Bevattning
Vattna så fort som möjligt efter plantering för att rotsystemen ska få kontakt med omkringliggande jord
Vattna lite i taget och flera omgångar
Vattna med lågt dryck så att jorden inte spolas bort och rötterna friläggs och torkar. Använd bevattningsstav!
Undvik att vattnet plaskar mot jorden för då bildas en skorpa av jordpartiklarna
Luckring av jordytan förhindrar detta och bryter vattnets kapillärkraft = minskar uttorkning
Planteringsavstånd
Hur gör man med utplanterings växter?
Plantera tätt! I urnor planteras ännu tätare för att få full effekt på kort tid
Små plantor: ca. 10 – 20 cm (penséer, lobelia, helgonört)
Kraftigare plantor: ca. 20-30 cm (t.ex. blomstertobak, pelargonier, sammetstagetes)
Väldigt kraftiga plantor: 30-50 cm (t.ex. kannor, dahlior från knöl, ricin)
Plantera omlott och i ojämnt antal
Kanter mot stenbeläggning/ grus
Avgränsa rabatten, men låt vävarväxter få spilla över lite och ge en mjukare kant
Placera växterna så långt som möjligt ut mot kanten och vinkla dem vid planteringen lite mot grusytan
Bra kantväxter: kantlobelia, indiankrasse, flitiga Lisa, sötpotatis, grusnejlika etc.
Kanter mot gräsytor
Inga slingrande växter i kanten eftersom gräskanten blir svår att klippa
Två sätt att göra kant; med sten eller med en lägre växt som markerar gräns och som tätar till.
Bra kantväxter: låga tagetes, sommarbegonia, silverek, eldkrona, heliotrop, grå eller grön helgonört, stjärnöga m fl
Plantering efter ritning
En plantering ska ha en bra arkitektur för att gör intryck på både nära och långt håll
Formulera en övergripande idé
Ytan behöver ha höga, medelhöga och låga växter
Använd återkommande särdrag som arter i grupp, en geometrisk form eller liknande.
Utforma kanten, vilken karaktär vill du ha?-> illustrationsplan hjälper till att förklara idén och planteringsplanen bestämmer var växterna ska stå.
Hur gör man?
Välj lämpliga mätpunkter på ritningen och markera i rabatten
Planteringens huvudlinjer ritas ut i jorden med hjälp av en käpp och markeras med bambupinnar eller färgsprej för mark
Bakre och inre delar planteras ut först
Plantera tongivande hållpunkter och stora strukturer i rabatten
Luckra upp tilltrampad jord innan de yttre delarna av ytan planteras
Olika karaktär och användningsområden
Hur ser omgivningarna ut? Modernt? Historisk? Privat villaträdgård? Bostadsområde?
Har jag ett tema som måste reflekteras i planteringen?
Hur speglas det i form, färg, växtsätt på växterna eller i helheten på planteringen?
Vilken effekt vill jag uppnå?
Finns det fler funktioner än bara estetetik? (medicinal växter eller ätbara växter t. ex.)
Planteringskärl
Kompositmaterial är lätta och starka
Jord i oglaserad keramik torkar snabbare än glaserade krukor
Metaller blir snabbt heta eller kalla vilket ger besvärliga temperaturskiftningar för rotsystemen
Träkrukor kan vara otäta och behöva en duk invändigt som håller jorden på plats
Svarta krukor blir varmare än ljusa
Färg kan konkurrerar med växternas färger
Vilken funktion fyller säsongsplanteringar?
Markera årstiderna
Få in grönska och blommor i annars rätt steril och hård miljö
Färg, textur och doft
Ibland för att framhäva vissa stildrag i miljön runt omkring – gräser och svävande höga sommarblommor till moderna miljöer och prunkande och äldre sorter till 1800-talsmiljöer.
Skötsel under blomningstid
Regelbunden bevattning (2 – 3 gånger i veckan) med en ordentligt rotblöta
Tillför näring (ca 1 gång/månad)
Bind upp växter som behöver det
Regelbunden ogräsrensning (ca. varannan vecka innan växterna täcker jorden helt)
Klipp bort vissna blomställningar för att ge en rikare blomning och längre blomningstid (ca. 1 gång i veckan)
Ersätt vissnade eller stulna växter
Skötsel – bevattning
I en tät plantering minskas vattenavdunstning
Vattna rejält och låt sen jorden torka upp lite innan du vattnar igen
När vatten får tränga djupt ner utvecklas djupa rotsystem och växterna klarar torka bättre.
Undvik att vattna på blad och blommor – vatten kan ge fläckar om det är soligt och varmt och vattnet är kallt.
Luckra jorden och undvik jordskorpor och snabb avdunstning av vatten
Skötsel – gödsling
Gödsla ofta men med lägre dosering
Första gödslingen ca. 3-4 veckor efter planteringen med organisk gödsel och mylla ner i jorden
Vid akut näringsbrist: använd flytande gödselmedel
Näringsbrist ger blekare eller gulaktiga blad och svag tillväxt
Tillsätt gärna långtidsverkande gödselmedel i jorden före plantering
Skötsel – ogräsrensning
Ha så lite öppen jord som möjligt
Låt inte fröogräs gå i blom
Rensa rabatten ordentligt innan utplantering av växterna
Lägg mer tid på ogräsrensning i maj-juni så bli det mindre problem under resten av året
Avslut
Ta upp alla växtdelar med roten
Plocka upp och lagra knölar av återkommande växter till nästa säsong – tänk på att de ska ligga svalt, frostfritt och torrt
Rensa ogräs och ta bort skräp
Fräs jorden och bombera
Sätt nästa plantering
Höst/vinter
Cordyline ’Verde’
Alunrot ’Paprika’
Carex ’Ice Dance’
Bergeternell eller ännu hellre silverek Med silverek står den hela vintern i Malmö Planteras i september
Jul/vinter
Thuja
Weymothtall
Korallkornell
Järnek med bär
”Planteras” veckan innan 1:a advent
Vår i full sol
Sen narciss – kan bytas mot gul gyllenlack
Primula Gold Laced-gruppen (x polyanthus)
Viola x wittrockiana ‘Yellow Blotch’
Svart ormskägg
Med gyllenlack (’Gold Dust’) så är den en solklick som håller hela våren Planteras i början på april
Vår i vandrande skugga
Spetsmössa ’White Revolution’
Gyllenlack ’POEM Lilac’
Primula ’Belarina Pink Champagne’
Alunrot ’Forever Purple’
Planteras i början på april.
Och till sist var det sommar igen och i med nya sommarblommor som planerats under förgående år.
